Mancala

Lägg till på webbplatsen Metainformation

Andra spel

Berättelsen bakom spelet

Mankala är ett av de äldsta brädspelen i mänsklighetens historia. I århundraden har det spelats i Afrika, Centralamerika samt i länder i södra och sydöstra Asien. I dessa regioner är det lika populärt som schack i väst och lika mångsidigt som kortspel. Dess rötter sträcker sig tillbaka till tusenåriga jordbrukskulturer och kalendercykler.

Det är inte ett enda spel, utan en hel familj av spel som förenas av en gemensam brädstruktur, men som skiljer sig åt i regler, antal hål och strategier. Omweso, bao, wari, ”fröspelet” — alla är populära varianter av mankala. Den mest kända versionen idag är kalah, en amerikansk variant utvecklad av William Julius Champion Jr. på 1950-talet.

Spelets historia

Mankalabrädet — rader med tomma håligheter där frön eller småstenar placeras — associeras naturligt med jordbruk. Det är ingen tillfällighet att sådana spel var särskilt vanliga i forntida agrarsamhällen med avancerat jordbruk.

Arkeologer är ännu inte överens om spelets exakta ursprung. Spelbräden och avbildningar har hittats i det forntida Egypten, Syrien, Sudan och i länder i sydöstra Asien. De flesta arkeologiska fynden har dock gjorts i Nordafrika, i Nilens dalgång. Där har man hittat handristade spelbräden på tempelpelare, sarkofager, stenfragment och till och med på elfenbensföremål. De äldsta dateras till 800–900 f.Kr., vilket gör mankala till ett av de äldsta kända spelen i världen.

Vissa forskare kopplar till och med mankalas element till religiösa riter och offer där fröräkning hade en ceremoniell betydelse.

Eftersom ”mankala” är ett arabiskt ord finns det en teori om att denna spelserie uppstod i Mellanöstern och därifrån spreds till Afrika och Östasien. Huvudargumentet för teorin är omnämnanden av mankala i gamla religiösa texter skrivna på arabiska.

I Asien var det känt under andra namn: congkak, dakon, makaotan, aggalakang, lamban. I Afrika kallades det bland annat bawo, omweso, endodoi, adi, hus, kale, ndoto, soro och många fler. Den mest komplexa varianten — bao — är utbredd i Tanzania och Kenya i Östafrika.

Under kolonisationen av Amerika (1500–1600-talet) kom mankala till den nya kontinenten tillsammans med afrikanska slavar. Där etablerade det sig i södra Nordamerika och norra Sydamerika, där det blev känt som wari eller amerikansk mankala. I USA utvecklades även kommersiella versioner med plastbrickor och färgade glaspjäser — för både hem- och undervisningsbruk.

I Europa blev spelet känt på 1600-talet, särskilt bland brittiska handelsmän, men trängdes så småningom undan av andra spel. Idag lever det kvar främst i vissa regioner, som Baltikum, där det är känt under det tyska namnet Bohnenspiel — ”bönspelet”.

Sedan början av 2000-talet har mankala fått ett nytt uppsving: det används inom utbildning, barnutvecklingsprogram, digitala versioner och mobilappar. Det marknadsförs också aktivt av kulturcenter som en del av det immateriella kulturarvet. År 2020 erkände UNESCO bao som en viktig del av Östafrikas kulturella identitet.

Intressanta fakta

  • Det finns över 200 dokumenterade varianter av mankala i världen. De skiljer sig i antal hål, pjäser, sätt att fånga, poängräkning och spelriktning.
  • I många kulturer användes inga separata spelbräden: hålen ristades direkt i marken, sanden, tempelväggar, stenar eller till och med i trädstammar. Sådana ”fältversioner” var praktiska för nomader och krigare.
  • Många varianter av mankala är perfekta för att lära små barn att räkna och tänka logiskt. I vissa regioner används spelet officiellt i förskolor som en pedagogisk metod.
  • I många afrikanska och asiatiska kulturer associerades spelet med skördegudar, livets och dödens cykel samt solens rytmer. I Tanzania och Madagaskar trodde man att mankala ”lär ut tålamod och ödmjukhet”.
  • I faraonernas gravar från Egyptens tolfte dynasti (ca 1800 f.Kr.) har man funnit föremål med urholkade hål som liknar mankalabräden. Det gör spelet till ett av de äldsta med kända fysiska spår.
  • I länder som Ghana, Tanzania och Nigeria hålls regionala turneringar — även bland skolelever. Vinnare får ofta inte pengar, utan frön, rissäckar eller mark, vilket betonar kopplingen till jordbrukskulturen.

När du kan reglerna och har lärt dig grunderna i strategi är det bara att börja — mankala väntar! Spela online, gratis och utan registrering.

Hur man spelar, regler och tips

Alla varianter av mancala spelas av två personer — på en spelbräda som vanligtvis är uppdelad i två rader. Den ena sidan tillhör den första spelaren, den andra tillhör den andra. Som spelpjäser används frön, färgglada småstenar eller pärlor. Varje grop visar antalet stenar i den: en tom räknas som noll, med en sten är det ett, med två är det två, och så vidare.

I klassisk kalaha finns det 12 små gropar: 6 på varje sida, även om antalet kan variera i andra versioner. För att undvika förvirring fokuserar vi på kalaha — den mest populära och spridda varianten av mancala.

I kalaha har varje spelare sex gropar placerade mittemot motståndarens. På vardera sidan av brädet finns två stora skålar för att samla stenar — dessa kallas “kalahor”, precis som själva spelet. Det initiala antalet stenar kan variera, men i den klassiska versionen finns det 48: 4 i var och en av de 12 groparna.

Spelets början går till så här:

  • Genom lottning avgörs vem som får göra det första draget.
  • Första spelaren väljer en av sina 6 gropar och tar ut 4 stenar från den.
  • De insamlade stenarna delas ut moturs i de efterföljande groparna, inklusive spelarens egen kalaha, men motståndarens kalaha hoppas över.

Om draget görs från en grop med fler än 12 stenar, delas de ut i en cirkel över hela brädet, och i slutet av cykeln placeras även en sten tillbaka i startgropen. Om draget inte avslutas i den egna kalahan går turen över till motståndaren.

För att vinna spelet måste en spelare samla mer än hälften av alla stenar. Stenarna kan fångas på två sätt:

  • Med ett enkelt drag till den egna kalahan (eller längre), där stenen stannar kvar och inte fångas. I det här fallet är endast en fångst möjlig.
  • Genom att placera den sista stenen i en tom grop på sin egen sida — om den motsatta gropen hos motståndaren innehåller stenar. Då får man ta alla dessa stenar och placera dem i sin egen kalaha.

En ny tur ges om det föregående draget avslutas i spelarens kalaha. Spelet slutar när en spelare har samlat mer än hälften av stenarna eller när alla gropar på ena sidan är helt tomma.

Speltips

Mancala är ett ganska intuitivt spel där segern inte avgörs av en komplicerad strategi, utan av uppmärksamhet och koncentration. En välkänd taktik är den så kallade “pajregeln”, som jämnar ut vinstchanserna i osäkra situationer. Enligt den här regeln kan den andra spelaren efter det första draget byta sida med den första och ta över en vinnande position. Därför är det sällan meningsfullt att börja spelet med att omedelbart samla stenar i mancala.

Om lotten dessutom ger dig det första draget, kan du utnyttja fördelen genom att ta alla stenar från den vänstra gropen. När draget är klart kan du direkt göra ett nytt drag och hindra motståndaren från att göra detsamma!