Om du någonsin har stött på ett fyrkantigt rutnät där du snabbt ska hitta siffror i stigande ordning, var det förmodligen en Schultetabell. Vid första anblicken verkar den väldigt enkel, men bakom den till synes enkla ytan döljer sig en metod som har använts i decennier inom psykologi och utbildning. Schultetabellens historia börjar på 1950-talet — med ett vetenskapligt experiment som banade väg för dess spridning över hela världen.
Vid första ögonkastet kanske det inte verkar vara ett spel i vanlig mening — inga bilder, inga regler, inga motståndare. Bara ett rutnät och siffror. Men just i denna enkelhet ligger dess styrka. Schultetabellen har länge varit en del av den logiska spelvärlden och betraktas med rätta som en av de mest effektiva övningarna för att träna uppmärksamhet. För att förstå dess värde bör man titta på dess ursprung.
Schultetabellens historia
Schultetabellen föreslogs första gången 1962 av den tyske psykiatern och psykologen Walter Schulte. Han föddes 1910 i Frankfurt am Main och studerade medicin vid universitetet i sin hemstad. Redan 1934 disputerade han och fortsatte därefter sin vetenskapliga karriär under ledning av Hans Berger — pionjär inom elektroencefalografi. Han arbetade i Jena, Wefil och Gütersloh där han hade ledande roller vid psykiatriska institutioner.
På 1960-talet blev Schulte professor och ledde universitetssjukhusets neurologiska klinik i Tübingen. Mellan 1965 och 1967 var han ordförande för den tyska sektionen av Internationella ligan mot epilepsi (ILAE), och 1968 valdes han in i Leopoldina — Tysklands äldsta vetenskapsakademi.
Från början skapades tabellen som ett psykologiskt diagnosverktyg — inte som ett spel, utan för att undersöka patienters förmåga att hålla kvar uppmärksamheten. Metoden visade sig vara enkel, visuellt tydlig och effektiv för att mäta koncentration även vid trötthet.
De första publikationerna om Schultes metod dök upp på 1960-talet i tyska forskningskretsar. Övningen spreds snabbt till kliniker där den användes som en del av kognitiv diagnos. Senare väcktes intresse även bland pedagoger och psykolingvistiska experter. De upptäckte att regelbunden träning med Schultetabellen förbättrade förmågan att snabbt uppfatta text — särskilt hos barn och ungdomar med inlärningssvårigheter.
Så småningom spreds Schultetabellen utanför den akademiska världen och började användas i undervisning och vardaglig träning. Den användes av både lärare i skolor och ögonläkare — bland annat för att träna det perifera seendet. Den fick särskilt stor spridning inom kurser i snabb läsning: tabellen blev ett grundläggande verktyg för att träna ögat att uppfatta text i block snarare än bokstav för bokstav. Dessutom användes den som ett snabbt sätt att bedöma aktuell koncentrationsnivå — till exempel före lektioner eller kognitiva uppgifter.
Med tiden har Schultetabellen inte förlorat sin relevans, utan tvärtom fått många digitala versioner. Redan på 1990-talet började de första datorprogrammen dyka upp — med möjlighet att välja rutnätsstorlek och ställa in tidsgränser. Idag finns sådana övningar tillgängliga på smarttelefoner och surfplattor: förutom siffror finns tabeller med bokstäver, symboler och färger samt olika svårighetsnivåer.
Kuriosa
- I vissa skolor i Tyskland används Schultetabellen före prov eller i början av lektioner — som ett sätt att snabbt aktivera uppmärksamheten och fokusera. Denna korta uppvärmning hjälper eleverna att snabbare komma in i arbetsläge.
- Schultetabellens popularitet har inspirerat entusiaster att arrangera inofficiella tävlingar i snabbhet. Vissa deltagare klarar det klassiska 5×5-rutnätet på under 5 sekunder — det finns videor på nätet som visar sådana prestationer, även om det inte finns några officiella rekord.
- Tabellen används ofta i kurser i snabb läsning. Enligt lärarerfarenheter kan bara 10–15 minuters daglig träning under 2–3 veckor märkbart öka läshastigheten — i genomsnitt med 20–30 %. Även om dessa siffror inte är vetenskapligt bevisade, har metodens effektivitet upprepade gånger bekräftats i praktiken.
- Även militära organisationer har visat intresse för Schultetabellen. I vissa länder ingår den i tester för urval av piloter och flygledare — yrken där det är avgörande att snabbt kunna växla fokus och bearbeta visuell information.
- Det finns flera varianter av Schultetabellen, och varje version är inriktad på att utveckla specifika kognitiva färdigheter. Till exempel innehåller Gorbov–Schulte-versionen växelvis röda och svarta siffror — vilket kräver ständig uppmärksamhetsväxling mellan färger. I en annan variant ersätts siffrorna med bokstäver — ett format som är särskilt användbart för att träna minne och visuell perception. Ytterligare en typ har färgade celler: de ökar koncentrationsbelastningen och gör övningen mer dynamisk.
Med tiden har Schultetabellen blivit en klassiker bland uppmärksamhetsövningar. Dess format kräver ingen förklaring — en blick räcker för att förstå principen. Det är ett sällsynt exempel där form och funktion stämmer perfekt överens. Hemligheten bakom dess popularitet ligger inte bara i enkelheten, utan också i dess verkliga nytta. Den hjälper till att fokusera inför en uppgift, minska mental stress eller snabbt växla mellan aktiviteter. Bara några minuter om dagen — och din uppmärksamhet blir märkbart skarpare. Prova själv — gratis och utan registrering!